Party på en onsdag
Ja som sagt var vi ut igår så nu är det väl dags att redogöra för kvällen. Så jag ska väl börja från början, om det nu finns någon. Dagen började med sovmorgon och sedan vidare på ett möte. Hem och vilade innan jag satte igång med alla förberedelser. Mitt i sminkningen ringer Veronica som håller på att gå ordentligt vilse. Men efter lite guidning så hittar hon rätt i träsket av stugor och genvägar. Eftersom det bara blev vi så är förfestandet rätt lugnt och vi hinner snacka en hel del skit innan vi, redan vid 21 drar till bussen. Får vänta ett bra tag innan bussen dyker upp i kylan och äntligen framme. Och till våran stora lycka är det ingen kö! Så jag passar på att knäppa nån bild på stadens ljus. Och ja lagens väktare fick också vara med på bild.
Så vi går in, glada i hågen och efter en stunds letande våldsgästar vi ett bord med en ensam herre. Det får bli våran utgångspunkt för kvällen. Jackorna lämnar vi där och sätter kurs mot baren. Det är hur mycket folk som helst och det är ändå onsdag.Vid bordet snett mitt emot vårat sitter ett norskt gäng i tjocka, röda, stickade tröjor med norska flaggan på ryggen. Den yngsta killen börjar dansa på bordet och lyckas med en hårsmån undg¨att åka ut fortare än han kom in. På vägen till baren rycker den samma kille tag i mig, vi gissade att han var där med halva släkten, och försöker få mig att dansa på bordet. Jag har varit upp på bardisken en gång, hamnade på Travel Channel ochefter det håller jag mig på marknivå! Så vi drar vidare mot baren.
Efter påfyllning av alkohol på väg tillbaka till bordet håller jag på att bli halshuggen av häckar vi en stund vid vårt bord, spanar på folk och diskuterar folket. Vi får en favorit nästan omgående. En äldre galen norsk som det är ett jäklans röj i. Iklädd renskinnsjacka, mössa och en norsk flagga på varje kind. Han håller igång hela sitt bord och man blir lycklig av att bara titta på hans dansande, hoppande och sjungande.
Snart börjar bandet spela så vi rör oss närmare scenen, eller ja vi hamnar längst fram faktiskt. Samma band som i lördags, dvs Ständut Blakk, till min stora lycka. De är en fröjd att både lyssna och se på. Hellre det än Nordman som jag vet spelat några av kvällarna. Och jag har nog en liten fling på sångaren om jag ska vara ärlig *hihi*. Det spelas disco, rock, ja lite av varje.Och vi älskar det! Man vill aldrig att det ska ta slut. Men det gör det, iaf för 40 minuters paus. Ja och som ni ser finns det både en trummis och en som spelar synth i bandet.
I pausen passar vi på att uppsäka toaletten. Och tacka arrangörerna har de inte bara sandat, de har dessutom lagt ut de tidigare trappstegen rom en ramp så man inte kan halka alls i rökrutan! TACK! Toakön är inte lika lång, tack och lov trots fåtalet toaletter, men lika kul folk där iaf.
Vi kan bara inte hålla oss från dansgolvet utan hamnar där igen. Och går i princip aldrig därifrån! Jo ett par rundor till rökrutan/toaletten och till baren blir det men inte många! Dansar antagligen hellre än bra men roligt har vi. Och den här dj;en kan man inte klaga på! Han spelar allt från gamla klassiker till rap, disco och rock. Dansgolvet är packat konstant, alla har roligt! Gänget jag nämnde förut hamnar vi med mer än en gång och kameror och mobiltelefoner används konstant för att dokumentera kvällen!
Bandet börjar sitt andra set och taket är bra nära att lyfta. Det är lika, om inte mer röj än i lördags, allsång drar sig ingen för och till och med bandet plockar fram kameran. Sångaren och gitaristen byter gitarrer och Angus Young intar scenen.
Vilken stämning! Livet är på top, ja kanske för alla utom sångaren som är lite sjuk och får lämna över mikrofonen emellanåt till de andra. Och vem kunde tro att violinisten kunde sjunga?! Han drar lite Peps Person och synthkillen står för rockmusiken.
Och jag förvånas över hur alla människor i stickade tjocktröjor (tänk lovikka vantar) orkar röja på detta sätt i denna trängsel. Någon börjar skaka en ölflaska och jag får urringningen duschad i öl på 3 meters avstånd, Veronika lyckas få öl i örat av alla ställen och tack snälla vakten som kastade ut den dåren.
Vi fortsätter att dansa resten av natten. En tjej kommer fram och tycer att vi verkar ha så roligt när vi dansar så hon får helt enkelt hänga på. Bestämmer att vi ska åka hem vid 10 över 3 eftersom det stänger 3. Och lagom till halv håller min kropp på att gå i bitar. Träningsvärken sedan tisdagen gör sig påmind. Mina knän gör ont, fötterna gör ont, jag har byggt påmed extra träningsvärk i höfter, mage och rygg av allt dansande. Vi sitter lite, dansar mer, sitter lite till. Vi till och med dansar när vi sitter. Och jag är lyckligare än någonsin. Veronicas kille hämtar oss vid 10 över tre och är så snäll att han tar en jätteomväg och skjutsar hem mig. Vid halv 4 är jag hemma, full av adrenalin och går och lägger mig.
Imorgon kommer lillasyster och då satsar vi på after ski. Kamerans batteri är på laddning och humöret fortfarande på topp!
Ciao// ME
Så vi går in, glada i hågen och efter en stunds letande våldsgästar vi ett bord med en ensam herre. Det får bli våran utgångspunkt för kvällen. Jackorna lämnar vi där och sätter kurs mot baren. Det är hur mycket folk som helst och det är ändå onsdag.Vid bordet snett mitt emot vårat sitter ett norskt gäng i tjocka, röda, stickade tröjor med norska flaggan på ryggen. Den yngsta killen börjar dansa på bordet och lyckas med en hårsmån undg¨att åka ut fortare än han kom in. På vägen till baren rycker den samma kille tag i mig, vi gissade att han var där med halva släkten, och försöker få mig att dansa på bordet. Jag har varit upp på bardisken en gång, hamnade på Travel Channel ochefter det håller jag mig på marknivå! Så vi drar vidare mot baren.
Efter påfyllning av alkohol på väg tillbaka till bordet håller jag på att bli halshuggen av häckar vi en stund vid vårt bord, spanar på folk och diskuterar folket. Vi får en favorit nästan omgående. En äldre galen norsk som det är ett jäklans röj i. Iklädd renskinnsjacka, mössa och en norsk flagga på varje kind. Han håller igång hela sitt bord och man blir lycklig av att bara titta på hans dansande, hoppande och sjungande.
Snart börjar bandet spela så vi rör oss närmare scenen, eller ja vi hamnar längst fram faktiskt. Samma band som i lördags, dvs Ständut Blakk, till min stora lycka. De är en fröjd att både lyssna och se på. Hellre det än Nordman som jag vet spelat några av kvällarna. Och jag har nog en liten fling på sångaren om jag ska vara ärlig *hihi*. Det spelas disco, rock, ja lite av varje.Och vi älskar det! Man vill aldrig att det ska ta slut. Men det gör det, iaf för 40 minuters paus. Ja och som ni ser finns det både en trummis och en som spelar synth i bandet.
I pausen passar vi på att uppsäka toaletten. Och tacka arrangörerna har de inte bara sandat, de har dessutom lagt ut de tidigare trappstegen rom en ramp så man inte kan halka alls i rökrutan! TACK! Toakön är inte lika lång, tack och lov trots fåtalet toaletter, men lika kul folk där iaf.
Vi kan bara inte hålla oss från dansgolvet utan hamnar där igen. Och går i princip aldrig därifrån! Jo ett par rundor till rökrutan/toaletten och till baren blir det men inte många! Dansar antagligen hellre än bra men roligt har vi. Och den här dj;en kan man inte klaga på! Han spelar allt från gamla klassiker till rap, disco och rock. Dansgolvet är packat konstant, alla har roligt! Gänget jag nämnde förut hamnar vi med mer än en gång och kameror och mobiltelefoner används konstant för att dokumentera kvällen!
Bandet börjar sitt andra set och taket är bra nära att lyfta. Det är lika, om inte mer röj än i lördags, allsång drar sig ingen för och till och med bandet plockar fram kameran. Sångaren och gitaristen byter gitarrer och Angus Young intar scenen.
Vilken stämning! Livet är på top, ja kanske för alla utom sångaren som är lite sjuk och får lämna över mikrofonen emellanåt till de andra. Och vem kunde tro att violinisten kunde sjunga?! Han drar lite Peps Person och synthkillen står för rockmusiken.
Och jag förvånas över hur alla människor i stickade tjocktröjor (tänk lovikka vantar) orkar röja på detta sätt i denna trängsel. Någon börjar skaka en ölflaska och jag får urringningen duschad i öl på 3 meters avstånd, Veronika lyckas få öl i örat av alla ställen och tack snälla vakten som kastade ut den dåren.
Vi fortsätter att dansa resten av natten. En tjej kommer fram och tycer att vi verkar ha så roligt när vi dansar så hon får helt enkelt hänga på. Bestämmer att vi ska åka hem vid 10 över 3 eftersom det stänger 3. Och lagom till halv håller min kropp på att gå i bitar. Träningsvärken sedan tisdagen gör sig påmind. Mina knän gör ont, fötterna gör ont, jag har byggt påmed extra träningsvärk i höfter, mage och rygg av allt dansande. Vi sitter lite, dansar mer, sitter lite till. Vi till och med dansar när vi sitter. Och jag är lyckligare än någonsin. Veronicas kille hämtar oss vid 10 över tre och är så snäll att han tar en jätteomväg och skjutsar hem mig. Vid halv 4 är jag hemma, full av adrenalin och går och lägger mig.
Imorgon kommer lillasyster och då satsar vi på after ski. Kamerans batteri är på laddning och humöret fortfarande på topp!
Ciao// ME
Kommentarer
Trackback