Äntligen kan man slappna av

Då var jag äntligen klar med uppsatsen jag suttit med i flera dagar. Egentligen var det inte särskilt svårt men varför skjuter man alltid upp allt till sista sekunden? Hade jag varit smart hade jag gjort klar den innan helgen så hade jag kunna göra en massa annat i helgen istället. Inte för att det egentligen kännts som att jag missat nåt men ändå. trist att sitta på helgen.

Är hemma hos mamma nu. Har varit mysigt men ska bli skönt att åka hem till lägenheten igen. Något som pappa tycker är helt lysande. Jag måste hålla med honom. Det är ett gott tecken när man vill åka hem till sig själv istället för att längta hem till mamma.

I samma veva har det ju blivit att jag inte träffat mina gamla kompisar så mycket. Men det har liksom inte gjort nåt. Tror det hänger på att jag vill tillbaka och se till att få lite fler nya kompisar. Jag har bott i den här byhålan så länge och går man ut är det alltid samma människor och samma intriger. Det är skönt att ha kommit till ett nytt ställe där det blir lite nya intriger och så. Inte för att jag inte älskar mina polare men jag hade helt enkelt ingen lust att festa hemma. Sen var det skönt att bara få slappa omkring hemma. Så fort jag kommer hem till mamma numera rasar jag bara bara ihop. Det är som att jag samlar kraft här. Som att det är här jag får slappna av helt och reflektera över allt som hänt sen sist. Sen är det skönt att bli uppassad. Slippa laga mat (även om det ibland leder till att man får äta nåt man inte är särskilt sugen).

Har iaf bestämt mig för att börja leta efter en ny lägenhet. Pappa höll med mig där igen. Speciellt genom att jag längtade hem till lägenheten. Sen trivs jag inte riktig i den jag har. Den duger men den känns inte helt och hållet som min. Jag får inte ens spika upp en tavla. Vill ha en som jag får behålla över sommaren, som jag kanske tom kan få byta tapeter i. Och en där jag får in min egen säng!!!!!!!!!!!!!!!!!! Så bara att börja leta.

Det var allt!

Ciao//ME

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0